Innehåll

Vad är ferielön?

Beräkning av ferielön

Semester för lärare med ferielön

Beräkning av antalet betalda semesterdagar

Återgång till arbete under ferie

Lärare anställda med timlön. Hur blir det med ferielön?

Sjukdom under ferieperiod

Allmänna anställningsvillkor

Några exempel på beräkning av ferielön

Exempel 1: Lärare som varit anställd under en del av arbetsåret

Exempel 2: Semester- och icke semestergrundande ledighet

Exempel 3: Avdrag från ferielön, icke semesterlönegrundande ledighet i högst 30 kalenderdagar

Exempel 4: Vikariat under del av arbetsår

Exempel 5: Intjänande av ferielön vid halv sjukledighet eller ändrad sysselsättningsgrad

Exempel 6: Sjuklön

Exempel 7: Sjukdom under ferieperiod

Exempel 8: Sjukdom under ferieperiod

För lärare som arbetar hela verksamhetsåret och/eller som ute uteslutande har semesterlönegrundande frånvaro enligt semesterlagen utges, precis som tidigare, ordinarie månadslön under verksamhetsårets 12 månader plus semestertillägg med 0,8 procent av månadslönen under de dagar av sommarferien som är att anse som semesterdagar.

En lärare som endast arbetar en del av verksamhetsåret eller varit frånvarande av anledning som inte är semesterlönegrundande får inte längre full lön under jul- och/eller sommarferier.

Vad är ferielön?

Ferielön är den lön som läraren får under jul- och eller sommarferier. Bakgrunden till ferielön är att en lärare arbetar mer än 40 timmar i veckan under arbetsåret utan att lönen ökar under denna period. Läraren tjänar istället in betald ledighet som läggs ut under ferier.

En lärare har betald ledighet även under andra arbetsfria dagar. Det beror på att arbetstiden ska förläggas till 194 dagar. De 194 dagarna brukar vanligtvis förläggas så att till exempel sport- och påsklov är arbetsfria, utan att man för den skull gör avdrag på månadslönen. Även höstlovet kan bestå av arbetsfria dagar. Det är inget som hindrar att arbetstid förläggs till sport-, påsk- eller höstlov, som egentligen är lov för eleverna. Det är vanligt att några studiedagar förläggs till höstlovet.

Ett arbetsår vid beräkning av ferielön utgörs av utgörs av perioden medio augusti till medio juni. Det är den tidsperiod då de 194 arbetsdagarna läggs ut. Med ”medio” avses att beräkningen ska anpassas till hur respektive skola förlägger sitt arbetsår dvs de datum i augusti respektive juni då lärarna vid den enskilda skolan börjar respektive slutar arbetsåret.

För att kunna räkna ut intjänad ferielön är det nödvändigt att fastställa verksamhetsårets förläggning, arbetsårets början och slut samt exakta datum för jul och sommarferierna, som inte alltid överensstämmer med elevernas jul- och sommarlov.

Elevernas skolår är 178 skoldagar. Dessa 178 skoldagar förläggs till höstterminen med höstlov och vårterminen med sport- och påsklov. Intjänande och semesterår utgörs av verksamhetsåret det vill säga medio augusti år 1 och motsvarande tidpunkt år 2.

Enligt kollektivavtalet ska semesterledighet förläggas till tid räknat med från och med första vardagen, måndag-fredag av sommarferien. Under semesterledigheten utgörs semesterlönen av intjänad ferielön och semesterlön, För varje intjänad semesterdag ska utöver ferielön semestertillägg med 0,8% av månadslönen utges i samband med semesterns utläggning. Reglerna för ferielöneberäkning regleras i kollektivavtalets §10 - se bilaga.

Beräkning av ferielön

Utgångspunkten är att en lärare som inte varit frånvarande av annan anledning än sådan som enligt 17 § Semesterlagen är semesterlönegrundande behåller sin månadslön hela verksamhetsåret. I det fallet behöver man således inte göra någon beräkning av månadslönen (§ 10 mom 1) och semestertillägg under sommarferien.

Beräkning av ferielön ska göras i följande fall

• Vid icke semesterlönegrundande frånvaro.
• Vid anställning under hela eller del av arbetsåret.
• Vid sjukledighet längre tid än 180 dagar.
• Vid föräldraledighet längre tid än 120 dagar.
• Vid ändring av sysselsättningsgrad under verksamhetsåret.
• Kalenderdagslön beräknas som; månadslönen x 12 / 365 = kalenderdagslön.

Semester för lärare med ferielön

Lärares semesterledighet förläggs till sommarferiens början. Semestertillägget med 0,8% av månadslönen utges för varje betald semesterdag och betalas ut i samband med semestern. En lärare kan inte spara semesterdagar till annan tid på året och kan inte heller spara dagar till senare semesterår. En lärare som inte har möjlighet att få semesterledighetförlagd till sommarferien, på grund av sjukdom, kan få denna förlagd till annan tid under arbetsåret.

Beräkning av antalet betalda semesterdagar

Antalet betalda semesterdagar beräknas med formeln: (antal anställningsdagar/ 365x25* eller annat antal semesterdagar läraren har rätt till, 25, 31 eller 32).

Observera att från ”anställningsdagar” ska frånräknas frånvaro som inte är semesterlönegrundande enligt 17 § Semesterlagen.

Återgång till arbete under ferie

En anställd lärare som inte tjänat in full ferielön under arbetsåret kan erbjudas arbete under ferieperioden mot lön. Det förekommer att en anställd som inte tjänat in full ferielön kräver att få ”återgå i tjänst” under ferieperioden, den anställde har varken rätt eller skyldighet till arbete under ferieperioden.

Lärare anställda med timlön. Hur blir det med ferielön?

Om den avtalade anställningstiden inte uppgår till 3 månader per anställningstillfälle alternativt inte i genomsnitt överstiger 16 timmar per vecka kan lärare anställas med timlön (månadslönen/152 är inklusive semesterlön alternativt månadslönen/ 172 exklusive semesterlön). Anställningsformen finns beskriven i kollektivavtalet §2 mom 2 och avlöningsformen §4 mom 2:3. Vid timanställning utges ingen ferielön.

Timantalet beräknas utifrån överenskommet antal timmar som inkluderar för- och efterarbete. Läraren ska då inte erhålla ferielön när anställningen upphör utan endast semesterersättning som utgör 12 % om inte semesterlönen är inkluderad i timlönen enligt ovan.

Sjukdom under ferieperiod

Bestämmelser om sjukdom under ferieperiod återfinns § 10 mom 5 i Kollektivavtalet.

Lärare som under ferieperioden får ersättning från försäkringskassan, till exempel sjuk- eller föräldrapenning, får behålla intjänad ferielön.

Enligt § 10 mom 5 i kollektivavtalet gäller att om löneperioden enligt sjuklönelagen de 14 första kalenderdagarna i en sjukperiod infaller under de 36/44/45 första kalenderdagarna av sommarferien räknat från och med första vardagen, så utges både ferielön som utgör belöpande semesterlön (redan intjänad) och sjuklön. Även semestertillägg utges enligt § 10 mom 4 i kollektivavtalet. En förutsättning är att läraren begärt utbyte av semesterledig mot sjukledighet.

• 36 dagar vid 25 dagars semester.
• 44 dagar vid 31 dagars semester.
• 45 dagar vid 32 dagars semester.

Läraren kan få den utbytta semesterledigheten förlagd till arbetsåret om den inte kan förläggas till annan tid. Sådan ledighet är semesterlönegrundande och påverkar inte nästkommande ferielön – semesterlön. Däremot görs ledighetsavdrag på sedvanligt sätt under ledighet som är förlagd till det nya arbetsåret genom att semesterlönen redan är utbetald via ferielönen.

Bestämmelserna innebär att enbart sjukperioden enligt lag om sjuklön, dvs de 14 första kalenderdagarna ska ersättas av arbetsgivaren, dock inte sjuklön från den 15 dagen enligt § 8 mom 3.

Allmänna anställningsvillkor

§ 10 Ferielön. För lärare med ferieanställning gäller följande:

Utbetalning av Ferielön

Under jul- och sommarferie utbetalas ferielön. Ferielönen är densamma som månadslönen om läraren inte varit frånvarande av annan anledning än som enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande.

Intjänande av ferielön

Om läraren varit frånvarande av anledning som inte är semesterlönegrundande, eller har varit anställd del av år, beräknas den intjänande ferielönen enligt följande:

• För arbete hel kalendermånad med 26,3% av en månadslön.
• För arbete hel arbetsdag med 1,25% av en månadslön.

Anmärkning

Semesterlönegrundande frånvaro räknas som arbetad i detta hänseende, Mom 3 – Kortare frånvaro. Om läraren har varit frånvarande under året i högst 30 kalenderdagar av anledning som inte är semesterlönegrundande görs istället löneavdraget från ferielön (här avses månadslönen under ferieperioden).

Avdraget görs enligt följande:

• För frånvaro hel kalendermånad med 26,3% av en månadslön.
• För frånvaro hel arbetsdag med 1,25% av en månadslön.

Löneavdrag överstigande en halv månadslön fördelas på flera ferielöneutbetalningstillfällen.

Mom 4 – Semestertillägg då ferielön utges:

• Utöver ferielön utges semestertillägg med 0,8% per betald semesterdag.

Mom 5 – Ledighet med sjukpenning mm under ferieperioden:

• Vid ledighet under ferieperioden med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning behåller läraren ferielönen.
• Infaller sjuklöneperiod enligt lag om sjuklön under den del av ferieperioden som även utgör semesterledighet, utges även sjuklön beräknad på ferielönen.

Kalenderdagslönen beräknas enligt följande: månadslönen x 12/365:

• Intjänad ferielön per hel månad: 26,3 % av månadslönen.
• Intjänad ferielön per hel arbetsdag: 1,25% av månadslönen.
• Semesterlönetillägg per semesterdag: 0,8% av månadslön.

Några exempel på beräkning av ferielön

Här följer ett antal exempel på hur ferielön beräknas i olika situationer. För alla exempel gäller följande förutsättningar.

Verksamhetsår: Måndag den 15 augusti och slutar tisdag den 14 augusti, båda vecka 33. Arbetsåret delas upp i två perioder, höst- och vårperiod med mellanliggande julferie och börjar måndag den 15 augusti vecka 33 och slutar måndag 17 juni vecka 24.

Höstperioden består av 193 arbetsdagar:

Måndag den 15 augusti – onsdag 21 december.

Höstlov:

Elevernas höstlov innehåller inga arbetsfria dagar.

Julferien består av 17 kalenderdagar:

Torsdag den 22 december till och med söndag den 8 januari.

Vårperioden består 101 arbetsdagar:

Måndag den 9 januari till och med söndag den 17 juni.

Sommarferien består av 58 kalenderdagar:

Måndag den 18 juni – onsdag den 14 augusti. Sommarferien inleds med semester. Åldern bestämmer antalet semesterdagar.

Den reglerade årsarbetstiden för heltidsanställd är 1360 timmar per verksamhetsår och förläggs till 194 arbetsdagar under och i anslutning till elevernas läsår och kan fördelas enligt nedan.

Lärarens arbetsår:

Höstperioden 93 arbetsdagar

• Vecka 33 – 50: 18 v x 5 arbetsdagar = 90 arbetsdagar.
• Vecka 51: 3 arbetsdagar = 93 arbetsdagar.

Vårperioden 101 arbetsdagar:

• Vecka 2 – 7 , 6 veckor x 5 arbetsdagar i varje vecka = 30 arbetsdagar.
• Vecka 8, sportlov, arbetsbefriad och ej ferielöneavdrag = 0 arbetsdagar.
• Vecka 9 – 13, 5 veckor x 5 arbetsdagar i varje vecka = 25 arbetsdagar.
• Vecka 14, påsklov, arbetsbefriad och ej ferielöneavdrag = 0 arbetsdagar.
• Vecka 15, 4 arbetsdagar, annandag påsk röd dag.
• Vecka 16 – 17, 2 veckor x 5 arbetsdagar varje vecka = 10 arbetsdagar.
• Vecka 18 – 19, 2 veckor x 4 arbetsdagar pga en röd dag varje v = 8 arbetsdagar.
• Vecka 20 – 23, 4 veckor x 5 arbetsdagar = 20 arbetsdagar.
• Vecka 24, 4 arbetsdagar = 4 arbetsdagar.
• = 101 arbetsdagar.

Elevernas skolår är enligt skollagen 178 skoldagar:

• Höstterminen 17 augusti till och med onsdag 21 december.
• Höstlov vecka 44, måndag den 31 oktober till och med fredag den 4 november.
• Vårterminen tisdag den 10 januari till och med fredag den 15 juni.
• Sportlov vecka 8.
• Påsklov vecka 14.
• Lovdagar röda dagar samt studiedagar.

Underlag för beräkning av ferielön i alla exempel:

I de följande beräkningarna har lönebelopp avrundats till hela kronor.

• Månadslön 35 000 kronor, kalenderdagslön, 35 000 x 12/365 = 1151.
• Intjänad ferielön per hel månad: 26,3 % av månadslönen = 9 205 kronor per månad.
• Intjänad ferielön per hel arbetsdag: 1,25% av månadslönen = 431 kronor per dag.
• Semesterlönetillägg per semesterdag: 0,8% av månadslön = 280 kronor per semesterdag.

Exempel 1: Lärare som varit anställd under en del av arbetsåret

En lärare anställs under arbetsåret från och med den 1 november och arbetar sedan till arbetsårets slut till den 16 juni. Månadslönen är 35 000 kronor.

Läraren arbetar:

• November: 1 hel kalendermånad.
• December: 15 arbetsdagar, 1 – 20 december.
• Julferie: 18 kalenderdagar, 22 december – 8 januari.
• Januari: 17 arbetsdagar, 9 – 31 januari.
• Februari – maj : 4 hela kalendermånader.
• Juni: 10 arbetsdagar, 1 – 15 juni (6 juni nationaldag).

Ferielön

Underlag för 5 hela kalendermånader och 37 arbetsdagar (15+17+5).

• 5x26,3% av 35 000 = 46 025 kronor.
• 37x1,25 av 35 000 = 16 188 kronor.
• Summa intjänad ferielön 62 213 kronor.

Ferielönen (62 213 kr) divideras med kalenderdagslönen (1151 kr). Det ger 55 kalenderdagar med ferielön (avrundat uppåt). 18 kalenderdagar har betalats ut under julferien och återstående 37 dagar utbetalas som intjänad ferielön när anställningen upphör.

Semesterlönetillägg

När anställningen upphör utbetalas även semesterlönetillägg för 20 semesterdagar. Antalet betalda semesterdagar får vi fram genom att ta antalet anställningsdagar (1 november – 17 juni = 290 dagar) / 365 x semesterrättsdagar ( i detta fall 25).

• Semesterlönetillägg: 20 x 0,8 % av 35 000 = 5 600 kronor.
• Summa lön att utbetala i juni/juli månad: 37 dagar ferier samt semestertillägg, 42 587+5 600= 48 187 kronor.

Att tänka på

Om läraren inte varit tidsbegränsat anställd, utan anställd tillsvidare, skulle läraren sakna intjänad ferielön i slutet av sommarferien på grund av att läraren anställdes den 1 november och har således inte varit anställd under hela arbetsåret.

Exempel 2 : Semester- och icke semestergrundande ledighet

En lärare som varit tillsvidareanställd i minst två år i följd, påbörjade en föräldraledighet i direkt anslutning till arbetsårets början i augusti. Ledigheten pågick hela arbetsåret dvs fr o m 13 augusti – juni. De första 120 kalenderdagarna av ledighetsperioden är semester och ferielönegrundande så under ledighetsperiodens första 120 kalenderdagarna, från och med 15 augusti till och med den 12 december, intjänas ferielön.

Läraren skulle under de 120 kalenderdagarna ha arbetat:

• Augusti: 14 arbetsdagar, 13 – 31 augusti.
• September – november: 3 hela kalendermånader.
• December: 7 arbetsdagar, 1-10 december.

Ferielön

Intjänas under 3 hela kalendermånader och 21 arbetsdagar:

• 3 x 26,3 % av 35 000 = 27 615 kronor.
• 21 x 1,25 % av 35 000 kr = 9 188 kronor.
• Summa ferielön: 27 615 + 9 188 = 36 803 som fördelas på 32 kalenderdagslöner.
• (36 803 kronor, ferielön/ 1151 kronor, kalenderdagslön = 32).

Läraren tjänar in 9 betalda semesterdagar (120/365 x 25 = 9) som förläggs till sommarferiens första dagar (18 juni – 1 juli). Intjänad ferielön fördelas normalt på julferien och sommarferien så att 17 dagar förläggs till julferien och 12 dagar till sommarferien. Om läraren skulle ha varit föräldraledig under hela julferien utbetalas normalt den intjänade ferielönen och semestertillägget under sommarferien.

Till läraren utges även föräldralön i 180 dagar om den anställde varit anställd i minst ett år. Föräldralön utges, för första föräldraledigheten med 10% av månadslönen för lönedelar upp till 10 prisbasbelopp och med 90% på lönedelar som överstiger 10 prisbasbelopp. Utbetalning sker löpande under 180 dagar.

Exempel 3: Avdrag från ferielön, icke semesterlönegrundande ledighet i högst 30 kalenderdagar

En lärare som varit anställd och arbetat sedan arbetsårets början den 15 augusti beviljas tjänstledighet från och med måndag 30 januari till och med fredag 17 februari för att prova på ett annat arbete (icke semesterlönegrundande frånvaro 19 kalenderdagar).

Då ledigheten är kortare än 30 kalenderdagar så ska avtalsregleringen i § 10 mom 3 Kortare frånvaro i kollektivavtalet användas. Förutom sedvanligt ledighetsavdrag enligt § 7 mom 2:3 så ska ferielönen minskas enligt följande:

• Ledighetsperioden 30 januari – 17 februari: 15 arbetsdagar och 19 kalenderdagar.
• Avdrag på ferielönen 15 x1,25 % av 35 000 kr = 6563 kronor.
• Avdraget görs först efter att semesterlönen och semestertillägg för 24 betalda semesterdagar är utbetald. (346/365 x 25).

Exempel 4: Vikariat under del av arbetsår

En lärare anställs som vikarie, måndag 21 november. Vikariatet upphör den 3 februari. Läraren är anställd under 75 kalenderdagar, 11 veckor. Läraren tjänar in ferielön under 40 arbetsdagar.

• November: 8 arbetsdagar, 21 – 30 november.
• December: 15 arbetsdagar, 1 – 21 december.
• Januari: 17 arbetsdagar, 9 – 31 januari.

Ferielön

• 40 arbetsdagar.
• 40 x 1,25 % av 35 000 kr = 17 500 kronor.
• Den intjänade ferielönen ”räcker” i 16 kalenderdagar.
• 17 500 kr/1151 = 15,20 kalenderdagar.

Observera att om läraren erhållit ferielön under julferien (22 december – 8 januari), för 18 kalenderdagar ska enbart semestertillägg (0,8 % av månadslönen) för intjänade semesterdagar med (75/365 x 25 = 6 semesterdagar) avdrag för två dagars ferielön, kalenderdagslön (2 302 kronor) utbetalas i samband med slutlön.

Semestertillägg: 6 x 0,8 % av 35 000 kr = 6 x 280 kr = 1680 kronor.

Exempel 5: Intjänande av ferielön vid halv sjukledighet eller ändrad sysselsättningsgrad

Läraren är heltidsanställd och sjukledig på halvtid 50%, från arbetsårets början den 15 augusti till arbetsårets slut den 17 juni på grund av sjukdom. Ledigheten är ferie– och semesterlönegrundande enligt 17 § Semesterlagen.

Frånvaro på grund av sjukdom är semester– och ferielönegrundande upp till 180 kalenderdagar under ett helt intjänandeår/verksamhetsår.

Förutsättningar för beräkning av ferielön i detta fall är följande:

• Läraren har tjänat in ferielön som vid heltidstjänstgöring, under de första 180 kalenderdagarna av sjukledigheten.

• Beräkningen bygger på att under de första 180 kalenderdagarna av arbetsåret räknas det som om läraren arbetat heltid och för tiden därefter fram till sommarferiens början 11 juni, som arbete på halvtid. De första 180 kalenderdagarna motsvarar tiden 15 augusti – 10 februari med heltidslönen 35 000 kronor.

Ferielön: intjänas på heltidslön under 180 kalenderdagar, 15 augusti – 10 februari

• Augusti: 15 – 31 augusti 13 arbetsdagar.
• September – november 3 hela kalendermånader.
• December: 1 – 21 december 15 arbetsdagar.
• Januari: 9 – 31 januari 17 arbetsdagar.
• Februari: 1 – 10 februari 8 arbetsdagar.

3 hela kalendermånader och 53 arbetsdagar

• 3 x 26,3 % av 35 000 = 3 x 9 205 kr = 27 615 kronor.
• 53 x 1,25 % av 35 000 kr = 53 x 431 kr = 23 188 kronor.
• Summa ferielön baserad på heltidslön : 50 803 kronor. kr/kalenderdagsdagslönen (1151 kr) = 45 feriedagar baserat på heltid (avrundas uppåt).

Ferielön: intjänas på halvtidslön under tiden 11 februari – 17 juni

• Februari: 11 – 29 februari 13 arbetsdagar.
• Mars – maj: 3 hela kalendermånader.
• Juni: 1 juni – 17 juni 10 arbetsdagar.

3 hela kalendermånader och 23 arbetsdagar

• 3 x 26,3 av 17 500 kr = 3 x 4 602,50 = 13 807,50 kronor.
• 23 x 1,25 % av 17 500 = 18 x 218,75 = 5031 kronor.
• Summa ferielön baserad på halvtidslön 18 838 kronor.
• Totalt intjänad ferielön 50 803 + 18 838 = 69 641 kronor.

Under julferien har läraren erhållit 50 procent av månadslönen under tid med sjukledighet på halvtid. Från den totalt intjänade ferielönen (69 641 kronor) ska utbetald 50 procent ferielön under julferiens 17 kalenderdagar, 22 december – 8 januari, regleras med ett avdrag av 17 kalenderdagslöner enligt följande: 50 procent x (17 x 1151) = 9 784, 69 641 – 9 784 = 59 857 kronor. Utöver denna ferielön får den anställde sjukpenning från Försäkringskassan.

Återstående ferielön 59 857 kronor fördelas enligt nedan:

• Juni: 13 kalenderdagar, 18 – 30 juni: 13 x 1151 kronor = 14 963 kronor.
• Juli: 31 kalenderdagar, 1 – 31 juli: 31 x  = 35 681 kronor.
• Augusti: 14 kalenderdagar, 1 – 14 augusti: 14 x 1151= 16 114 kronor.

Ferielönen räcker dock inte till hela lovet. Endast den intjänade ferielönen betalas ut: 66 758 kronor – 59 857 = 6 901 kronor.

Semestertillägg: Under sommarferien utges även semestertillägg för varje betald semesterdag 25 x 0,8 procent av 35 000 kronor = 7 000 kronor.

Lön under julferien vid halv sjukledighet Om läraren erhållit halv månadslön, 17 500 kronor, under julferiens 17 kalenderdagar, så ska ferielönen efterföljande sommar minskas i motsvarande mån med en halv kalenderdagslön per dag enligt följande:

50 procent x 17 x 1151 kronor = 9 784 kronor. Om sjukskrivningen upphör i anslutning till julferiens början utgår hel ferielön, det vill säga hel månadslön och semestertillägg efterföljande sommarferie. Sjukledigheter som sammanräknat är mindre än 180 kalenderdagar är ferie- och semesterlönegrundande. Fortsätter sjukskrivningen på nytt under vårterminen och sammantaget överstiger de 180 semesterlönegrundande sjukledighetsdagarna påverkar det ferielönen efterföljande sommar.

Vid förändrad sysselsättningsgrad under arbetsåret

Motsvarande modell som den ovan redovisade vid halv sjukledighet används när en lärare får ändrad sysselsättningsgrad under året eller är partiellt ledig.

Exempel 6: Sjuklön

Läraren är heltidsanställd med en månadslön på 35 000 kronor. Lärarens arbetstid är förlagd till 4 arbetsdagar, måndag-torsdag, som en följd av en längre partiell föräldraledighet under arbetsåret. Deltidslönen är 80% av 35 000 kr = 28 000 kronor. I arbetstidsschemat är fredag arbetsfri dag som en följd av föräldraledigheten. Läraren anmäler en måndag med normal arbetstid 08.00 – 16:30, som blir karensdag med ett löneavdrag per timme baserat på att arbetstidsschemat, som anger 8 timmar under den dagen.

Läraren är även sjuk efterföljande dag med ett schema på 4 timmar. Löneavdraget blir dock 8 timmar. Kollektivavtalet säger nämligen att frånvaro hel dag räknas som 8 timmar för heltidsanställd lärare med ferieanställning. Kollektivavtalet §8 Sjuklön mom 3 Sjuklönens storlek.

Exempel 7: Sjukdom under ferieperiod

Om en lärare blir sjuk dag 30 på ferieperioden utbetalar arbetsgivaren sjuklön för de återstående 6 dagarna av semesterperioden (36-30 = 6). Därefter upphör skyldigheten. Om läraren fortfarande är sjuk när arbetsåret börjar, inträder en skyldighet att betala sjuklön enligt kollektivavtalet. Observera dock att sjuklöneperioden enligt sjuklönelagen har upphört.

Arbetsgivaren ska således inte börja räkna en ny sjuklöneperiod när arbetsåret börjar. Detta blir endast fallet om läraren friskskrivit sig under sommaren och sedan blir sjukskriven på nytt i samband med arbetsårets början.

Exempel 8: Sjukdom under ferieperiod

En lärare insjuknar första dagen på ferien får sjuklön enligt sjuklönelagen från arbetsgivaren de första 14 kalenderdagarna. Därefter görs ett uppehåll och när arbetsåret börjar och personen fortfarande är sjukskriven återupptas utbetalning av sjuklön enligt kollektivavtalet för perioden upp till 45 alternativt 90.

Mall

Du kan använda mallen för att sätta in din verksamhets förutsättningar.

• Verksamhetsår
• Arbetsår
• Skolår
• Höstperiod
• Höstlov
• Julferie

• Vårperiod
• Sportlov
• Påsklov
• Sommarferien

Sommarferien inleds med semester. Åldern bestämmer antalet semesterrätts dagar.